Förra veckan när vi i grupp fem redovisade vår film om de
olika lärandeperspektiven så läste jag en artikel som hette barn och pedagogers
lärande går hand i hand skriven av Ingrid Engdahl. Studien som är beskriven i
artikeln är utförd i en förskoleklass men jag tycker den lyfte fram en
intressant aspekt av lärande. Just det att barn lär sig väldigt mycket genom
sampel men även att lärarna kan lära sig nya saker genom sitt sampel med
eleverna. Ingrid Engdahl skriver att genom att lärarna och eleverna engagerar
sig i samma saker så blir förutsättningen för lärande väldigt bra. Delat fokus,
ömsesidigt lärande och att man som lärare ändrar sina egna perspektiv för att
komma närmare elevens perspektiv gör att båda parterna kan lära sig något nytt utav undervisningen.
Vygotskij trodde också på lärande genom samspel, han
menar att barn lär sig genom att umgås med vuxna och andra barn. Att imitera
och iaktta andra människor menar Vygotskij är ett nyckelbegrepp i ungas
lärande. När jag läste detta tänkte jag direkt på talesättet – barn gör inte
vad man säger till dem att göra utan de gör det du själv gör. Tycker verkligen
det stämmer då jag själv som liten tyckte att varför får inte jag göra så när
mamma gör så?
Som blivande lärare så tycker jag det är viktigt att man
själv beter sig så som man lär eleverna att bete sig. Man måste tänka på att
man som lärare är en viktig person i barnets utveckling och att man ”visar” vad
ett bra uppförande är.
Hur kan vi som blivande lärare visa våra elever vad ett bra uppförande är?
Källor:
Phillips,
D.C. & Soltis, J.F. (2014). Perspektiv på lärande. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar