Lärande sånger: En seriestripp

Vad kan man se i denna seriestripp? 

Jag kan berätta vad jag ser:  Jag ser att skolan har skapat en gemensamhet i klassen/klasserna, där elever tillsammans lär sig olika sånger där rörelser ingår. De får också träna på att göra flera saker samtidigt, exempelvis minnet och motoriken. Här ser man också i seriestrippen, att på slutet är det barnet som blir läraren till sina föräldrar. Där för barnet vidare sin kunskap och kan öppna upp ögonen för flera för det nya språket.

Det heter “Lucia-tåg”, men förutom det ser jag John Deweys “learning- by- doing” och Vygotskijs syn på gemensamt lärande. Eleverna sitter inte vid en bänk och lyssnar på/läser orden, istället står de och använder hela kroppen och ger sången liv med att forma händerna till orden. De får också veta att alla dessa olika vinklar händerna gör, att det skapar ett språk för människor som endast kan “prata” det och inget annat. De lär sig allt detta via sin lärare som är den ledande figuren, den som ger dem denna kunskap. Tillsammans skapas det ett gemensamt lärande. 

Vi kan även se behaviorismen i Lucia-tågen, eftersom när barnen har uppträtt uppstår det applåder för deras framträdande. Applåderna blir en bekräftelse att barnen gjort bra ifrån sig. 

I ett Lucia-tåg kan vi se mycket av det vi läst om, i bland annat “Perspektiv på lärande”, men egentligen kan vi se i många aktiviteter (om inte alla) alla dessa perspektiv som litteraturen belyser oss med. 

Denna seriestripp är faktiskt från en egen erfarenhet. En kväll när vi satt och åt middag började min 6 åriga son att göra massa rörelser och berättade vad det betydde. Det tog ärligt talat en stund för mig att koppla orden han sade till sångerna man sjöng i Lucia-tåg, men jag blev otroligt glad av att höra och se hur han sedan sjöng låtarna. Innan har han haft svårt att komma ihåg texter i barnlåtar, men nu satt han och sjöng med sina händer och orden bara sprudlade ut från hans mun. Kan det finnas en koppling? Att i och med att ordet fick en rörelse, så blev det lättare för honom att minnas?  

Kan ni komma att tänka på fler aktiviteter och dess lärande?  Som med mig, att jag innan litteraturen inte sett Lucia-tåget på det sättet, att det innehåller så mycket lärande.  

Källa:  Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur. 

Seriestripp: Händelse på skolgård.

 

  

Denna seriestripp är tagen ur en händelse som hände under min observation. Två pojkar bråkade på grund av att den ena inte ville att den andra skulle vara med och leka. Men när läraren kom ut och organiserade en gemensam lek, så började pojkarna samarbeta och blev kompisar. Hade jag inte bevittnat bråket som hände just innan så hade jag trott att pojkarna var bästa kompisar när jag såg dem spela tillsammans. Detta kopplar jag till det sociokulturella perspektivet och Vygotskjis tankesätt om att barn lär sig i sociala sammanhang, och genom ledning av en vuxen så kan barnen utvecklas och lära sig nya saker som den senare kommer kunna göra utan en vuxens hjälp (den proximala utvecklingszonen).

När pojkarna bråkade så hade inte rastvakten ännu kommit ut på skolgården, när rastvakten väl kom ut så blev det genast en lugnare atmosfär ute på skolgården. Detta tycker jag visar på hur viktigt det är att vuxna är med ute på rasterna.

Hur viktigt tycker du att det är att det finns vuxna med ute på rasterna? Vad kan barnen lära sig under en organiserad lek?


Källa:

Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.

Har lärare för lite tid?

Har vi lärare för dåligt med tid, hinner vi inte att visa eleverna när de är nyfikna på något? Hinner vi inte stanna och prata med eleverna på rasten för att vi är för få rastvakter? Jag tror att lärare idag har allt för mycket annat att göra, jag tror att vi många gånger missar det viktiga. Lärarna räcker helt enkelt inte till för alla. Meningen med denna seriestripp var även att visa på att tekniken används många gånger fel av lärare. Att tekniken tar över det som jag ser som lärarens jobb är inte rätt, men det är klart har man mycket att göra och hinner inte med så är det klart att man gör allt för att hinna? Att säga till en elev att kolla upp det på datorn sparar väl tid?

James Nottingham förklarar i sin bok om utmaningsmodellen att man inte bara ska diskutera det specifika ämnet utan ibland ”flyta ut” och utmana eleverna i nya tankebanor kring ämnet (Nottingham, 2013). Jag tycker detta är väldigt intressant och en modell jag skulle vilja använda mig av själv i mitt framtida läraryrke. Som min seriestripp visar är att läraren inte hinner att och prata om det eleverna frågar om vilket gör att eleverna tappar intresse och struntar i det istället att ta reda på mer. Jag tycker att läraren i detta fallet skulle tagit sig tid och förklarat och pratat mer kring ämnet. 

Vad är det som gör att vi lärare har så dåligt med tid och vad tror ni måste göras åt detta? 

Blir tekniken en "lärare" när läraren inte hinner med? 

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet : återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.

Kursmål 4: Gruppredovisning.

Vår tanke med denna uppgift är att öka delaktigheten och självständigheten hos eleverna och att de får prova att själva arbeta med en surfplatta/dator, genom att göra en GOTD.

Presentation av uppgiftens delar och momentens övergripande mål:

• Uppgiftens delar:
• “Förberedande läxa”
• Faktainsamling enskilt och i grupp
• Samtal/diskussion m varandra och m lärare om fakta/källkritik/upphovsrätt
• Skapa en presentation med hjälp av surfplatta/dator
• Redovisa presentationen inför klassen
• Momentens övergripande mål:
• Kursplanen för geografi (åk 1-3), “Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.”
• Förtrogenhet med arbetsgången för en “GOTD” (Grej of the Day)
• Kännedom om upphovsrätt och källkritik

Exempel på hur en "grej of the day" kan se ut: https://docs.google.com/presentation/d/1Mz55ZJaxyIlJRRDpTKb8fbvHdZ6teiMMRDC-KHFVOn4/edit?usp=sharing

Frågor:

• Finns det andra alternativ på digitala verktyg man kan använda sig av för denna typ av uppgift, i så fall vilka?

• På vilket sätt kan man fördjupa fokuset på delaktighet i relation till GOTD, så att man inkluderar alla elever (oavsett deras förutsättningar)?

En "vanlig" vecka hos grupp 5

Den här veckan har mycket av gruppens diskussioner och arbete haft sitt fokus på veckans examinationsuppgift punkt. Vi är för det mesta en synkad grupp, som jobbar på bra. Dock spårar vi ur något gruvligt ibland. Särskilt i slutet av våra Skype-träffar, när tröttheten slår till eller när tekniken krånglar mer än nödvändigt. :-D

Vid sidan av veckans gruppexamination har vi diskuterat högt och lågt om serie-strippar, jämlikhet, kursens upplägg, antalet blogginlägg som måste skrivas, om vädret och livet i övrigt. Framför allt om den senaste Star Wars-filmen och hur viktig/oviktig den är för en del av oss. ;-) Vi har även haft en helt ologisk men väldigt rolig diskussion om punkter. :-D

Som ni kanske förstår är vi en otroligt härlig grupp som alltid har massor med oväsentliga saker att prata om. :-D Vi har även lyckats med konststycket att kategorisera oss själva utifrån olika faktorer. Till exempel är någon av oss ett så kallat “stavningsfreak”, ytterligare en annan “pratar i mun” på de andra, en tredje har “teknikprassel” vid sidan av, en fjärde kopplar bort ljudet, den femte av oss spårar ur och någon är bäst i största allmänhet. Vem som är vem, tänker vi inte gå in på och vi nämner inga namn - av integritetsskäl. ;-)

En koppling till litteraturen kan vara svår att finna, men å andra sidan kommer alla till tals och känner sig delaktiga i processen - även när tekniken krånglar. En “hyfsat okej” litterär koppling kan eventuellt göras till “den gröna boken”, som vi kallar den (“Utmanande undervisning i klassrummet”). Enligt författarens utmaningsmodell handlar det om att låta samtalet med eleven “flyta ut” och ta plats. En slags vidareutveckling. Sådant är vi väldigt bra på i vår grupp, sagt med glimten i ögat. ;-)

Veckans blogginlägg är skrivet av Marielle och Lina.

Referenser: Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Seriestrip: språk & kommunikation på SFI

Det här är en situation som utspelat sig flera gånger under mina arbetspass på SFI, (svenska för invandrare). Språk och kommunikation är väsentliga byggstenar när människor bygger relationer och konstruerar kunskap tillsammans.

Språkets och kommunikationens betydelse betonar såväl författarna till “Skola, lärande och bildning” (kap 6) som författarna till “Perspektiv på lärande” (kap 6). All kommunikation liksom merparten av allt lärande skulle aldrig komma till stånd utan språk. Språket är ett socialt medium. Vi föds in i ett samhälle, där vi lär oss mycket av varandra. Samspel, språk och kommunikation blir därmed nycklar till lärande och utveckling. Kunskap och lärande blir något som människor deltar i.

I mötet med studenterna på SFI blir det otroligt tydligt hur viktig roll språket spelar när eleverna å ena sidan ska tillgodogöra sig kunskap för att kunna fungera bra i det svenska samhället, men å andra sidan även i situationer där de ska kommunicera med andra. Avsaknaden av ett gemensamt språk gör det svårt att kommunicera, lära och fungera som samhällsmedborgare.

Har du någon gång befunnit dig i en situation där du inte haft ett språk som räckt till för att kommunicera med andra? Hur upplevde du det?

Referenser:

• Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur. 

• Phillips, D.C. & Soltis, J.F. (2014). Perspektiv på lärande. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Jämställdhet

Hur har det kommit sig att flickor fått stämpeln att de är tysta och medgörliga och pojkar till att vara bråkiga och högljudda?

Min mamma och pappa fick alltid höra på utvecklingssamtalen att jag var tvungen att lära mig att vara tystare och inte ta så stor plats, på min brors utvecklingssamtal fick de höra att min bror var tvungen att börja prata mer och ta mer plats.  Så i min familj kan man väll säga att det var tvärtom än det samhället menar hur pojkar och flickor är. Och hur kom det sig? Jag och min bror har fått samma uppfostran och samma möjligheter. Jag tror helt enkelt att det var bara så vi var, våra personligheter.

Hedlin tar upp i sin bok jämställdhet – en del av skolans värdegrund mycket om hur samhället ser på pojkar och flickor. Hon skriver bland annat om att pojkar fostras till att vara självständiga, stå för sina känslor, kunna sätta gränser och att vara en tänkande, handlande och kännande individ.  Flickor däremot fostras till samhörighet, de ska kunna uttrycka sina känslor, visa empati och kunna ingå i känslomässiga relationer. Jag tror att för att lära barnen jämställdhet så måste lärandet om jämställdhet börja hemifrån. Föräldrarna måste börja tidigt att lära barnen att det ska vara självständiga och att visa empati och dylikt inte är omanligt. Sen måste vi i skolan fortsätta detta arbete med att låta alla få vara sig själva och låta eleverna pröva på olika saker oavsett vilket kön det är gjort för.

Jämställdhet för mig är rättvisa, alla ska behandlas lika oavsett kön och att man ska få vara den man vill utan att behöva höra – nej så där gör inte en flicka. När man får höra sådant så kan man börja ifrågasätta sig själv och tro att det är något fel på en, det bidrar till dåligt självförtroende.

Vad är jämställdhet för dig? Och hur kan vi lära våra elever detta värdegrundsbegrepp?

 

Källa: Hedlin, M. (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber

Bra / mindre bra?

Det verkar som att teknologin har varit ett hett diskuterat ämne bland de flesta studiegrupperna den här veckan. Vilket inte är så konstigt med tanke på hur aktuellt det faktiskt är.

Jag tror de flesta av oss kan hålla med om att det råder inga tvivel om att vi har kommit otroligt långt i teknologins värld.

Människor i alla åldrar (ok, iallafall de flesta av oss!) äger åtminstone en dator och säkerligen en smartphone. Överallt ser vi folk som hellre sitter med telefonen i ansiktet än att samtala med personen som sitter bredvid dem. Visserligen medger jag att jag själv kan tillhöra den kategorin ibland...

Många väljer att se detta som någonting negativt, att alla dessa prylar enbart formar oss till antisociala robotar, att man blir mer och mer lat för varje steg som tekniken tar och att det helt enkelt var bättre förr.

Jag kan hålla med om vissa nackdelar som kan medfölja, och det tycker jag allra främst är att barn som har olika typer av surfplattor tenderar att välja dem över att faktiskt gå ut och leka och använda sig utav sin egna fantasi, som är väldigt viktig för deras utveckling.

Och när de sedan kommer upp till den åldern och använder sig av sociala medier som facebook, instagram mm… Inte nog med att dessa kan vara extremt distraherande så har vi dessvärre idag ett stort problem med både direkt och indirekt nätmobbning.

Men det är även viktigt att komma ihåg alla dessa fördelar också! Hur mycket det faktiskt har underlättat för oss!

Hålla kontakten med människor världen över, ta reda på fakta som kan bidra med något otroligt för diverse skolarbeten. (visserligen är det viktigt att kunna skilja på vilka källor som är pålitliga och inte).

Idag finns det appar i mängder som kan bidra med hjälp till lärandet.

“Mathleaks”, som hjälper dig att räkna ut matematiktal, “Glosor” som ska göra det roligt att bli glosförhörd etc. Listan är väldigt lång!

https://www.cartoonstock.com/directory/t/tan_line.asp

http://wishestrumpet.com/great-quotes-about-technology-55109/

Vad anser du är bra respektive dåligt med teknologin?

Lärande med hjälp av teknik

Idag diskuterade vi mycket om teknikens under på vårt Skypemöte. Efter vår diskussion kunde vi fastställa att vi var mer för lärande med hjälp av teknik än emot det.  Utifrån våra egna erfarenheter vet vi att det finns föräldrar som är emot att det används, t.ex. surfplatta vid lektionerna då föräldrar kan känna att läraren gör det lätt för sig. Vi tycker att det i sådana situationer är viktigt att informera föräldrarna vilka möjligheter det finns med att använda en surfplatta i utbildningssyfte. Det är även viktigt att förklara att tekniken används mer som en hjälpverktyg för barnets lärande. Vi tycker att det är viktigt att inte tekniken tar över lärarens jobb. (Som många lärare fruktade förr i tiden).

I det samhälle vi lever i går det inte längre att undvika tekniken i skolorna, vare sig man vill det eller inte. Mycket i det dagliga samhället styrs av teknik och det är då viktigt att tidigt lära sig att använda detta redan i en ung ålder. Konsekvenserna av att inte lära sig att använda teknik kan göra att man hamnar på efterkälken.

Även fast vi mesta dels är för användning av teknik på skolan så kom vi fram till att det är viktigt med variation, vi tycker inte att man endast ska använda den nya tekniken utan även använda papper, penna och de hederliga böckerna.

Vad anser du om att använda surfplatta under lektionstid?

Veckans gruppinlägg är skrivet av: Shanli Djalali och Therese Edberg

Kreativiteten med att leka i lera?

Vad är “att vara kreativ” för dig?  

Albert Einstein sade vid något tillfälle att fantasi är viktigare än kunskap. Han menade att fantasin kan ses som själens inre liv, den ger viktiga förutsättningar för vårt yttre liv. Att det är vår fantasi som får oss att vilja skapa nytt, och som säger hur vi ska förändra vår attityd till livet och livets möjligheter. Hur vi ska lämna “nej, det går inte-stadiet” till “det här kommer gå bra”. (Brynolf mfl. s 250, 2012) 

   

   I “Läraryrkets många ansikten” säger de att kreativa elever är nyfikna. Författarna menar att elever ställer frågor och utmanar med “Varför?”, “Hur?” och “Men om…?”. De självmant undersöker idéer genom lek och experimenterande, där de ser för- och nackdelar i hur de ska gå tillväga för att komma till ett resultat. (Brynolf mfl. s 258, 2012)  

   Jag tycker det fascinerande att se på hur barn skapar lekar/lösningar, och när någon förvånat utbrister "Vad smarta barn är" kan jag inte hindra att bli fundersam över vad de menar. För självklart är barn smarta.  

   

   Maslow (1959), som är ett namn som nämns i Brynolfs bok. Han ansåg att människan har ett medfött behov av att vara kreativ och att denna kreativa instinkt infann sig speciellt hos barn före skolåldern. Sedan hävdar han att denna kreativitet som människan innehar, att den oftast hindras av uppfostran och skolan. 

   Det Maslow menar får mig att rynka på ögonbrynen. För om vi går efter vad Maslow säger, att skolan hindrar barns kreativitet, går inte det emot styrdokumenten? 

   

   Om vi slår upp lexikon, ordböcker och kollar upp ordet "kreativitet" kommer flera förklaringar upp. Det kan bevisa hur stort kreativitet egentligen är, och hur viktigt det är för oss människor. Att få utvecklas och utmana oss själva, men också att vi tillåts misslyckas. För även misslyckande är en framgång, bara vi får kunskapen att lära oss av det. 

  

  Så, vad är egentligen kreativitet? Några av er kanske tänker “skapande”, eller något liknande. Jag kan ärligt erkänna att så tänkte jag innan. Men nu har jag insett att “att vara kreativ” betyder så mycket mer än bara "skapande". 

/Jenny