Sista Skype-träffen före juluppehållet diskuterade vi i grupp 5 boken ”Jämställdhet – en del av skolans värdegrund” (Hedlin). Enligt bokens författare handlar jämställdhet om makt och målet är att ”kvinnor och män ska ha lika stort utrymme och inflytande i samhället” (s 87). En del av vårt samtal handlade om hur vi som lärare och vuxna bör vara och arbeta så att vi verkar för jämställdhet. Såväl i klassrum, personalrum, på skolgården som hemma.
Hedlin menar även att jämställdhet inte handlar om ”att förändra elevernas personlighet utan om att utöka deras handlingsrepertoar och ge dem fler valmöjligheter.” (s 94) Dock råder en ojämställd struktur, där män och kvinnor, flickor och pojkar, behandlas och värderas olika. ”Den här typen av ojämställd struktur upprätthålls av att vi alla, kvinnor såväl som män, mer eller mindre aktivt medverkar till att upprätthålla könsstrukturer och könsmönster.” (s 88) Därför är frågor om jämställdhet något som angår alla.
Personligen är jag beredd att hålla med henne om detta, dels utifrån egen erfarenhet och tidigare studier inom ämnesområdet. Som lärare och pedagog är det viktigt med ett professionellt förhållningssätt rörande jämställdhet. Det innebär att man inte bara kan slå ifrån sig det hela. Det är viktigt att överväga på vilka sätt man själv är delaktig. Det gäller att försöka undvika reaktionen ’Inte jag!’ och våga pröva tanken ’kanske också jag…?’, som Hedlin skriver. (s 88-89) Det är först när man själv blir uppmärksam på att man (omedvetet/medvetet) bidrar till att upprätthålla olika typer av strukturer som bibehåller en ojämställd situation, som man kan börja verka för att förändra ojämställdheten. Därför att, med författarens egna ord, ”jämställdhet handlar inte om att förändra elevernas personlighet utan om att utöka deras handlingsrepertoar och ge dem fler valmöjligheter.” (s 94)
Jag tror att det är viktigt att vi som lärare/pedagoger tillägnar oss kunskap om de olika villkor som råder för flickor och pojkar i skolan och samhället i övrigt. Först då, tror jag, att vi medvetet kan arbeta och verka för jämställdhet. De normer och könsmönster som finns utanför skolan finns också inom skolan, skriver Hedlin. (s 94)
- Hur uppfattar du författarens påstående om att den rådande ojämställda strukturen upprätthålls av att vi alla mer eller mindre aktivt medverkar till att upprätthålla könsstrukturer och könsmönster som motverkar jämställdheten? Sant? Osant?
Referens: Hedlin, M. (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. (1. uppl.) Stockholm: Liber
Vi föds in i könsmönster, redan från början behandlar vi flickor och pojkar olika. Ta till exempel om en flicka har ramlat och slagit sig så säger säkert många "Men oj, lilla gumman. Kom här" och när en pojke ramlar säger även en del "upp och hoppa, det där var inte så farligt". Är det för att vi tror att flickor är mer sköra än pojkar? Att förändra vårt sätt och tankar på världen och hur vi ska behandla könen tror jag tar lång tid att uppnå, men som du skriver så återspeglar det som händer i samhället i klassrummet.
SvaraRaderaNär jag var liten och fram tills åk 9 spelade jag ishockey. Vi flickor fick inte tacklas, och varför undrar jag? Vi fick även de sämsta istiderna som ingen annan ville ha, och varför undrar jag?
Jämställdhet handlar om att det ska vara lika förutsättningar, villkor och skyldigheter mellan gruppen flickor och gruppen killar säger Heldin. Men jag tror att vi har en väldigt lång väg att vandra för att uppnå detta, och något som vi kanske inte ens får se under vår livstid, tyvärr.