Genuspedagogik och lärdomar från kursen

En fråga vi kom att diskutera under vår måndagsträff på Skype var följande: hur kan vi som grundlärare konkret och pedagogiskt arbeta med genuspedagogik?

Här följer en punktlista gällande det vi kom att nämna under vårt samtal:

• dela ut/erbjuda bara ett färgalternativ på skrivbok/räknehäfte istället för flera, så att elever inte hamnar i en valsituation mellan till exempel ett blått respektive rosa räknehäfte i matte.
• inte “anta” till exempel att alla pojkar föredrar att prata om hockey (bara för att det finns en grupp pojkar som spelar hockey och gärna pratar om det i en klass eller större elevgrupp).
• tänka igenom klassrumsplacering (så att en inte placerar “lugna” elever bredvid “stökiga” elever enbart i syfte att skapa ordning och lugn i klassrummet)
• normalisera det som är udda och/eller sticker ut, så att det som är udda blir det “normala”. Olika är bra.
• ge komplimanger/beröm till barn/unga på ett sådant sätt att en betonar deras mänsklighet, snarare än deras utseende eller det som uppfattas vara könsnormativt i den rådande kulturen.
• vara medveten om ens eget bemötande då man möter det som är annorlunda/sticker ut, hur en ser på andra och annorlundahet.
• det är viktigt med en mångfald av kvalificerade pedagoger i det svenska skolsystemet - pedagoger som har olika biologiska identiteter (t.ex. trans, homo, cis), som tillhör olika religioner m.m. Det kan öppna upp för att ge barn och unga möjligheten att få en medvetenhet om de olikheter som finns representerade i det svenska samhället.  

Den andra frågan vi kom att diskutera i vår grupp under torsdagens Skypeträff handlade om kursens innehåll - vad har vi lärt oss? Här följer en punktlista från vårt samtal kring frågan:

• att använda tekniska hjälpmedel vid kommunikation med andra, till exempel i ett tvärgruppssammanhang (genom Skype och Google Hangouts). Det kan även vara en fördel i undervisningssyfte för att variera lärandeverktygen så att det blir ett lustfyllt lärande för eleverna i deras skolgång.
• föreläsningen med Thomas (om genus) var toppen. Ett högst aktuellt ämne. Intressant. Det borde funnits fler föreläsningstillfällen med honom i den här kursen.
• att en kurs på universitetsnivå kan förändras väldigt ofta och mycket under kursens gång. Det kräver hög flexibilitet av studenterna (ibland onödigt hög).
• att lärandet sker kollegialt, det vill säga tillsammans med andra. Det är bra. Särskilt när gruppdynamiken fungerar och tekniken står på ens sida.
• att teknik inte alltid är något odelat positivt. När tekniken inte fungerar, är det inte mycket i övrigt som fungerar när det handlar om gruppdiskussioner, grupparbeten m.m. Det kan även ta fokus bort från det som är väsentligt.
• att så många tekniska och digitala inslag i en och samma kurs tar bort fokus från det kursen egentligen skulle ha handlat om (“den lärande eleven”).
• olika lärteoriers inflytande över undervisningen som sker i ett klassrum. Fler teorier förekommer under en klassrumssituation än vad man kan tro (kanske inte en hel teori, men delar av).
• vi har fått träna samarbete. Samarbete kommer även att vara en viktig del under läraryrkets praktik, då man som lärare arbetar i team bland annat för att reflektera över olika typer av problematik som kan uppstå inom alla skolnivåer.  

- Vad har ni lärt er i kursen "den lärande eleven"? 


Blogginlägg skrivet av: Therese, Lina, Heba, Shanli, Marielle och Jenny.